Det är från Arthur Rimbauds dikt ”Le Bateau ivre”, den berusade båten. Jyrki Riekki har fångat namnet till sin utställning, likt en upprorsmakare som plockar upp en gatusten, och slår flera generationer sanslösa. Riekki påstår inte att utställningen handlar om Rimbaud men vi kan ändå med glädje konstatera att samma kula som Paul Verlaine i Belgien sköt genom Rimbauds handflata fortsatte sin vandring under 1900-talets andliga brytning genom kristallskallar som W.C Williams och Henry Miller och därifrån studsade rakt in i Beatnickernas flammande könsorgan och splittrades. Samma kulas splitter träffade även Riekki med dess ursprungliga kraft; i vår rökiga tid fortsätter sökandet efter friheten och upprorets eviga ande. Samuli Nieminen, poet

Sofie Hesselholdt (1974) & Vibeke Mejlvang (1976) Hesselholdt & Mejlvang er et af mange eksempler på tendensen til, at unge kunstnere allerede inden de er færdiguddannede allerede er godt i gang med karrieren. CV’et er langt og strækker sig tilbage til 1999, hvor de to kunstnere mødte hinanden på Det fynske Kunstakademi. I løbet af studietiden på akademiet har Hesselholdt & Mejlvang deltaget i talrige udstillinger og kunstprojekter. Deres værker har overvejende været baseret på intellektuelle koncepter, der oftest har haft et samfundsundersøgende, til tider politisk indhold. Eller som de formulerer sig: ”Vi anvender kunsten som et alternativt sprog til at kommentere samfundsmæssige problemstillinger.” De har spændt deres udtryk ud mellem readymades og plakater anvendt i stort opsatte totalinstallationer og omhyggeligt modellerede naturalistiske keramiske menneskefigurer i flere forskellige størrelser – og ofte det hele på samme tid. De forklarer selv: ”Vi har gennemgående interesseret os for menneskefiguren og det moderne menneskes liv i informationssamfundets optik. Vi anvender fragmenter fra hverdagens visuelle kultur og vores omgivelser, som isoleret fra den oprindelige kontekst og sammensat på nye måder kommenterer Vestens værdigrundlag.” En stor del af Sofies og Vibekes produktion har rettet sig mod keramikfigurer, som de begyndte at arbejde med på akademiet i København. De forklarer selv deres kærlighed til leret med det taktile materiales fysiske nærvær. Det er et demokratisk materiale, hvis klassiske anvendelsesformer og udtryk Sofie og Vibeke redefinerer gennem illustrative menneskefigurer i hverdagssituationer. Det er manden med mobiltelefonen, den enlige mor, det kommunale arbejdssjak, damen med indkøbsposen osv. Det er Bing & Grøndal og Kongeligt Porcelæn revisited.

Heli Rekulas konstnärskap utgörs huvudsakligen av videokonstverk och iscensatta fotografier. Återkommande teman kretsar kring kroppslighet, sexualitet och kvinnlighet. Hon ifrågasätter kvinnans roller och utforskar gränserna för oskuld och renhet. Ett annat viktigt tema för Rekula är landskapet. Stamningen i hennes landskap har beskrivits som nära nog religiöst andäktig. Heli Rekula blev fotograf från Lahtis Formgivningsinstitut 1991. Hon tilldelades Ars Fennica-priset 2002. Rekula har medverkat i bl.a. huvudutställningen vid Venedigbiennalen 2001.

ABOUT LELLO//ARNELL Jørgen Craig Lello & Tobias Arnell have collaborated since 2003 and utilize logically broken lines of thought, false statements and fictional scenarios in their examination of how the world is interpreted and understood. They primarily work with sculpture, though it often bleeds into photography, collage and image-works. Visually, the pieces hold a resigned trash- and DIY-aesthetic, with pretensions of slickness. Though the works are fundamentally idea-based, they are saturated with a strong, underlying material and sculptural disposition. Their work questions basic social structures and methods, and their validity. By using historical documents, symbols and events, a wide range of interconnected concepts are subjected to a deconstructive process which emanates in a skewed perception of «the big picture». The main theme in the works is the way the topics have been treated, which constructs an interpretation that feels complete, though invalid, or even preposterous.

Jag menar att Stefan Winroth vet precis när han skall avsluta en målning. Man måste veta när man skall sluta. Han tycks veta precis när han skall börja också. Är inte det en mycket viktig, kanske grundläggande, kunskap? Att ha den uppmärksamheten. Jag tänker mig följande scenario: en tydlig idé och en näst intill naturalistisk intention. Sedan bär det av. Hur lätt är det sedan inte att säga ett ord för mycket. Dra ett streck för mycket. För litet. För snett. För rakt. Winroth målar sig fram till den bild han trodde sig veta utseendet på innan han började. Måleriet är aggressivt och skört skirt på samma gång. Skört. I skön förening? I kamp? Det finns vidunderligt vackra fält. Och saker som regnar upp eller ner i bilderna. Ja, han trodde sig veta, och började måla. Och då dök den upp efter mycket arbete: bilden så som den skulle vara. Så känns det. (I lager.) Man måste se vad man gör, och vad som återstår. (På lager.) Det är något med färgerna. En sorts skärande precision som verkligen vill återskapa. Ett minne? En idé? En ögonblicksblick genom fönstret ut på gatan vid morgonkaffet samtidigt som någon i radion sa…/som ögonvrån såg, i den uppslagna tidningen på köksbordet…/som dottern ropade från rummet intill…/som tankarna var på gårdagskvällen, eller den kommande kvällen…/ Ja, jag tror det har med färgerna att göra; en strävan att förena en abstrakt tanke född ur en tydlig blick – med en tydlig blick, född ur en abstrakt tanke. Kan man kalla ett måleri collageartat? Jag är inte säker. Inte för säker. En annan fråga: är det Winroths pensel som är vild, eller gatan, världen? Jag menar att Stefan Winroth har ett sätt att vara säker på sin sak, sina val, som gör en välbehövligt osäker som betraktare. Då tittar man noga. Då ser man nya saker. PER ENGSTRÖM

Marko Vuokola representerar trenden i konsten som inte bara ifrågasätter konstens värde i ett specifikt objekt utan även konsten som begrepp. Vuokola menar att konst bara är ett av alla existerande system som finns runt oss i livet. Han ser sig som en betraktare som intresserar sig för människans konstruktioner och system som omger henne.

Morten Viskum hoppade av en nästan färdig veterinärutbildning och började på Statens Kunstakademi där han blev utexaminerad 1997. Hans konstnärliga teman väcker alltid moraliska frågor om vårt förhållande till liv och död, cancer och forskning, eller som i utställningen ”Olof Palmes Döda Hand” offer och gärningsmän som visades på Galleri 21 2002. Morten Viskum är inte bara det norska konstlivets mest omskrivna konstnär, utan också en av de intressantaste norska konstnärerna i dag.

Fredrik Strids huvudintresse kretsar kring tid och natur. I sin konst undersöker han bland annat olika sätt att förhålla sig till naturen. Han bygger upp egna arkeologiska världar genom vilka han reflekterar och undersöker omvärlden. Fåglar är ett återkommande tema i Strids konstnärskap, de står som representanter för djur – och naturvärlden. Vernissagebilder:(kopiera länk) http://www.flickr.com/photos/galleri21/

II Josabet Werkmästers konst gestaltas vardagslivet. Motiven är bearbetade dels till sin form, dels genom teknik och material. Ett utforskande av det triviala som fyller en stor del av vår tillvaro. Vardagshändelser som handlar om igenkännandet och kopplingen mellan den lilla och den stora världen, mellan det personliga och det allmängiltiga Utställningen på Galleri 21 har titeln ”Min värld och din värld” där allas vår vardag möts på olika sätt. Hur tid och återblickar av minnen och händelser formar våra liv. Josabet Werkmästers utryck är subtila och materiella. Materialet är ofta textil och dess taktila lockelse utgör en betydande del i konstverken där ljud, sång och ord kan uppstå vid beröring eller fysiskt närmande. Vernissagebilder:(kopiera länk) http://www.flickr.com/photos/galleri21/

Välkomna till årets Skyltfönsterutställning på Galleri 21. Konstnärerna bakom årets skyltfönsterutställning är: Lars Embäck, Pia Hansson, Torsten Hylander, Maria Lavman Vetö, Andreas Nordström, Peter Wallström & Silvia Wieser. Vernissage med glögg och pepparkakor Lördag 12/12 kl 16 - Vernissagebilder: kopiera och klistra in: http://www.flickr.com/photos/galleri21/4157324701/