3. Beatrice förklarar månens fläckar för Dante. (Litterär referens – kosmologi)

I Dantes Paradiso undrar diktaren varför månen har fläckar (Andra sången): ”Men säg: de mörka fläckar som vi se i denna kropp, vad äro de? På jorden för mången Kains saga likna de.” Och Beatrice svarar med ett invecklat resonemang angående hur de olika sfärerna som speglar reflekterar och återreflekterar ljuset. Detta korollarium från Ptolemaios världsbild är av största intresse för den som söker kunskap genom konst. När den nu förlorade kosmologin bringas till liv blir det möjligt att tänka och uppfatta den på nytt. Glömd som omöjlig förmedlar den nya erfarenheter och ett nytt universum kan betraktas parallellt med den moderna fysikens strikta maskineri. Det är av särskilt intresse att det är en kvinna som utlägger denna komplexa modell, en sällan beaktad representant för det tillbakasatta könet bryter in i den mansdominerade fysiken. Jämför också Dantes åsikter om månfläckarnas orsak i hans skrift Convivio, jämte omtalandet i Inferno, Tjugonde sången.

Metaperspektiv: Vilks intresse för astronomi och kosmologi. Notera även ”speglar” till vilken kan förbindas den framställning av Borges om ”spegelfolket” som dompterats att härma varelserna framför speglarna men som långsamt börjar göra uppror. Jfr vidare Lacan: Spegelstadiet.