ODD-EYE Vi tänker på begreppet ODD-EYE som att vi har varsin blick som skevar, men ändå får syn på något och varandra. Kanske handlar det om dolda berättelser och ett stillsamt och intensivt betraktande av världen. Kristina arbetar figurativt med skulptur och fotografi, där utgångspunkten ofta är materialen hon samlat på sig. Hon använder både brons och det förgängliga som mossa, tejp och sand och arbetar i serier med sina verk. Zsuzsanna arbetar processbaserat med teckning och textflöden som roterar kring sin egen axel. Med förgängliga material blir hennes arbeten delvis abstrakta och rumsliga på samma gång, där till synes oansenliga detaljer får betydelse. Kristina Schmid, magisterexamen i fri konst, Konsthögskolan Valand 2001. Utställningar på bl a Teatergalleriet Kalmar, Galleri 1 och Galleri 54 i Göteborg, Teatergalleriet Uppsala. Gestaltningsuppdrag för Statens Konstråd , Uppsala kommun, Göteborgs stad, Familjebostäder och Nya Karolinska Solna m.m. Pågående gestaltningsuppdrag för Alingsås Lasarett. Representerad genom inköp på kommuner och landsting. Zsuzsanna Larsson Gilice, magisterexamen i fri konst, Konsthögskolan Valand 2003. Utställningar på bl a Teatergalleriet Kalmar, Ebelingmuseet, Borås konstmuseum (grupp), Steneby konsthall, Galleri Mors Mössa, Galleri Ping-Pong och Eskilstuna konstmuseum (grupp). Gestaltningsuppdrag bl a för Statens konstråd, temporärt gestaltningsuppdrag; Konstväxlingar för SL på Gärdets tunnelbanestation och Stockholm konst. Representerad genom inköp på kommuner och museer.

Kanute spiller fritt improvisert musikk. Med et akustisk lydideal utforsker trioen mulighetene som finnes i besetningen vokal, gitar og trommer, og skaper musikk med en bred referansebakgrunn. Bandet består av Dorothea Økland, Ferdinand Bergstrøm og Olav Andreas Abildgaard. De møttes på jazzutdannigen ved Universitetet i Stavanger og har siden høsten 2016 spilt en rekke konserter, og samarbeidet med flere anerkjente musikere innen friimprosjangeren, blant annet Frode Gjerstad.

Immaterial Imprints / ILMA “I frihet lättar oljemålningarna från sina fyrkantigt fasthållande ramar och stiger uppåt i ljuset och luften som vore de på väg att immaterialiseras. Det finska namnet Ilma betyder också luft och har inspirerats av min teosofiska mormorsmor som tog författarnamnet Ilma Virtala. Virta betyder ström. Flertalet verk har kommit till efter mötet med odefinierbara fragment upphittade i industriområden. Genom subjektiv bearbetning har dessa fragment, som redan från början lagrats med flera lager betydelser fått nya liv med berättelser inte bara om samtiden utan även tidlösa existentiella frågeställningar. I mitt arbete intresseras jag mycket av kontraster såsom mellan medvetet - omedvetet, individuellt - kollektivt och materiellt - immateriellt samt hårt - skört. I denna serie verk är främst de två sistnämnda paren påtagliga då jag fokuserat på hårdare och tyngre ursprungsobjekt som jag sedan låter lösas upp likt en slags alkemisk process till viktlöshet och vitnyanser - en transformation där materien återgår till energi och flyter vidare som idéer i betraktarens sinne. Målningarna och objekten ackompanjeras även av ljud och ljus.” ILMA har en Master från Konsthögskolan i Malmö och en kandidat från Konstuniversitetet i Helsingfors.

ag är född 1979 och verksam i Stockholm. Utbildad vid Konstfack; Institutionen fri konst i Stockholm. I mitt konstnärskap använder jag mig av transformering, kopiering och sampling som metod för att samla in mitt konstnärliga arbetsmaterial, ett material ofta hämtat från populärkulturell vetenskap och science fiction. Detta blir utgångspunkten för mitt skapande och undersökande av alternativa verkligheter, arbeta med infallsvinklar kring dramaturgi, berättande, fiktion kontra fakta, informationstransformering och en social kritik. Mina verk anspelar ofta intertextuellt på våra gemensamma referensramar inom film, musik, litteratur och utgår från existerande material för att undersöka fenomen och vår värld. De senaste åren har jag arbetat med och undersökt hur sci-fi-genren kan användas inom samtidskonsten. Vad händer när ens arbete speglar sig i sci-fi, transformeras och stöps om, vrids några extra varv och på så sätt undersöks på ett annat sätt? Vad ger det att som konstnär använda sig av sci-fi, dess tankevärld, formspråk och historia för att kommentera, undersöka och titta på sin omgivning? Att närma sig det verkliga från det overkliga? Science fiction är inte en verklighets flykt utan ett motstånd, ett erbjudande om en alternativ värld och en möjlighet att förändra bilden av verkligheten och vår framtid, fiktiva världar kan hjälpa till att forma verkligheten. / Niklas Wallenborg

I ett vändande och vridande uppnås ständigt nya positioner: under, över, inuti, utanför, framför, bakom, nära och vidare längre bort. Stahles skulpturer och installationer leker med skala, gränssnitt och positioner, söker efter djupare bottnar och underligare perspektiv. Det är en brötig värld med byggnader, passager, omkonstruerade föremål i detta som blir hennes tredje separatutställning på Galleri 21. Hanna Stahle är utbildad på Konstfack, med en MFA i skulptur och bosatt i Sörmland. Utställningar de senaste åren på bl a Candyland Stockholm, Galleri PS Göteborg, Katrineholms konsthall, Sculpture Quadriennal Riga 2016. Gestaltningsuppdrag för Statens konstråd och Sala kommun, Västerbottens läns landsting, Region Gotland, Göteborgs stad, Nacka kommun och Eskilstuna kommun. Pågående uppdrag för Linköpings kommun.

I ”Vita lögner -en utställning om ondska” riktas skarp kritik mot Donald Trump och den kristna extremhögern i USA. 46% av USAs befolkning är kreationister och populismen är på framfart. Den amerikanska konservativa politikens tok-religösa budskap, alt-right-rörelsen och KKK är i fokus. Här dras allt till sin spets. Extremhögern sprider faktaresistens avfärdar evolutionen och vetenskap, vilket förstärker förnekelse av kunskap och populism. Med ett obehagligt och överdrivet perspektiv av verkligheten handlar utställningen om lögner. Den långa historien av rasism och segregation i USA är byggt på en lögn, lögnen att människor skulle ha olika värde. Enormt lidande och död har kommit ur denna lögn, en lögn som står i kontrast till fakta: att alla människor är lika mycket värda. I det första rummet står verket ”Vita lögner”, ett obduktionsbord som droppar vit vätska från ett vitt lakan. Genom dörrarna ser man de angränsande rummen som målats rött och blått. Mot den blå väggen sitter oljemålningen ”Holy Cock” vars syfte är att kritisera Donald Trump. I målningen tronar en protestantisk biskop på en guldstol, med den högste militära generalen med örnmask på sin högra sida och en KKK-medlem på sin vänstra. En överdriven guldram i formen av en fallos ramar in målningen. I animationen ”A New Dawn” möter vi en absurd och vansinnig berättelse med en skruvad humor som driver med kreationismen och apokalyptiska hjältefilmer. Berättelsen tar sin början i universum där det flygande spaghetti-monstret (ateismens drift med religion) och den flygande tekannan (Bertrand Russells skeptiska argument för Guds existens i artikeln ”Is There a God” från 1952) kastar ner Donald Trump till jorden. Vi får följa protagonisten Donald Trump som råkar illa ut och dör om och om igen i klassiskt tecknad film-anda, allt medan han fiser ut sina utflippade Tweets, vilka blir en påminnelse om att i måttet av vansinne överträffar verkligheten ofta fiktionen.

Hanne Mago Wiklund 11/8 - 2/9 2018 ”Det handlar om att bevara och bearbeta erfarenheter – minnen – tillsammans med de föremål som jag har runtomkring . Genom att gjuta av och gjuta om dessa funna objekt, en process där varje detalj blir bevarad, blir det till en symbolisk gest; likt ett fryst ögonblick i tiden. Ett fotografi där den kemiska processen sker i leran.” Föremålen jag arbetar med finns runtomkring mig, likt ett urbant språk som finns överallt och inom alla samhällsskikt. En dualitet som är viktig. Det är relativt simpla objekt. Alldagliga. Men det enkla och alldagliga blir ofta väldigt komplext. Jag söker mig mot ofta mot begreppet ”liminal space ” i mitt arbete och uttryck. Det kan förklaras som tillståndet av att balansera på en tröskel, där du varken befinner dig inuti rummet eller utanför. Just i brytpunkten, i mellanrummet, där uppstår spänningen och potentialen. Hanne Mago Wiklund, magisterexamen från Konstfack 2011, bosatt och verksam i Stockholm. Pågående utställning på Uppsala konstmuseum. Utställd på bl a, Galleri Box i Göteborg, Galleri Domeij i Stockholm, Avesta Art 15.

Utgångspunkten är ett töcken, sakta öppnar sig ett bildrum, var kommer det ifrån? Bildfragment staplar sig och dunkla undertexter bråkar om utrymmet. Hjältar, förlorare och onda andar har stämt möte i en scenografi av ett dystopiskt landskap. Vad är meningen med allt? Ett skeende utan början och slut.

Du är ett land. Din yttre gräns utgörs av din hud. Ett tunt skyddande lager som håller allt samman. Din kropp rör sig hela tiden neråt. Det är inget som du tänker på, men det blir tydligt när du faller. Inuti är allt rött, om du sluter ögonen kan du se det. Solen lyser upp varje nerv, ögonlocken verkar brinna i rosa och orange. Du lägger dig ner och sträcker dig ut. Vi betraktar dig från ovan. Ser tydligt en stomme, en slags mittpunkt. Utifrån den löper olika möjligheter. Ett huvud, två armar, två ben. Du lyfter en arm och frigör dig från bilden.

I min konst skapar jag en värld presenterad antingen med hjälp av ett fåtal linjer på papper eller i stor utsträckning på duk. Jag använder en fast repertoar av figurer som återkommer regelbundet. Dessa huvudpersoner agerar ofta med minimala gester, men intrycket de lämnar är stort.